Diktaren på Finnåker

Den norske diktaren Nils Collett Vogt 1864 - 1937 var en av de tongivande gestalterna i skandinaviskt kulturliv kring förra sekelskiftet. Han debuterade år 1887 och var främst känd som diktare. Men han skrev även dramer och prosa. Nils Collett Vogt var en orolig ande, som tillbringade mycket tid på resor ute i Europa. Där umgicks han med Georg Brandes, Sigrid Undset m fl. Nils Collett Vogt var förövrigt den, som uppmuntrade den unga Sigrid Undset att bli författare.
År 1894 ingick Nils Collett Vogt äktenskap med Siri Tyselius från Finnåker. I sina självbiografiska böcker "Fra gutt till man" och "Oplevelser" finns glimtar av livet på Finnåker.
Här tillbringade han också sin sista tid, som var präglad av tilltagande ohälsa. Dagen före julafton år 1937 avled han i Lillehammer. Sigrid Undset talade vid jordfästningen i Oslo, enligt uppgift så rörd, att man hade svårt att uppfatta vad hon sade.
En nya biografi om Nils Collett Vogt har utkommit på Aschehougs förlag, Oslo. Författaren Jo Örjasaeter besökte Finnåker sommaren 2001 för att samla material till boken.

Siri Collett Vogt f. Thyselius 1853 - 1936 var dotter till den siste bruksidkaren vid Finnåkers bruk, statsrådet mm Carl Johan Tyselius. Hon gifte sig år 1894 efter en kort bekanskap med Nils Collett Vogt, som hon träffat i Köpenhamn. År 1908 lät man bygga en ny huvudbyggnad vid Finnåkers bruk. Den världsvane diktaren med sin herrgårdsfru, som dessutom var betydligt äldre än sin man, måste haft ett ganska sällsamt äktenskap. Men efter sina sejourer ute i Europa återvände han alltid till sin hustru, på gården långt uppe i skogen. Nils och Siris urnor är placerade i ett gravkapell på Fellingsbro kyrkogård, den så kallade Grönbograven. Enligt förordnande från hans dotter Johanne, tänds ännu idag ljus och placeras blommor i gravkoret två gånger om året, på Nils födelse- och dödsdag.

Johanne Falkenstjerne f. Vogt 1896 - 1960 Nils och Siris dotter Johanne, kallad "Lillan", blev den sista privata ägaren till Finnåkers bruk. Hon var gift två gånger, andra gången med den danska diplomaten Bent Falkenstjerne. Fram till sin död år 1960 bebodde hon huvudbyggnaden, där hon förmodligen med åren blev allt mera ensam. Alltsedan järnbruket lades ner år 1875, var Finnåker en stor skogsgård med flera underlydande jordbruk. Ännu i denna dag finns äldre personer i finnåkersbygden, som kommer ihåg Nils Collett Vogt. Damer nu i mogen ålder, kan berätta om hur det var att arbeta som sällskapsdam åt "fru Falkenstjärna". Skylten som är avbildad här nedan, satte Johanne Falkenstjerne upp vid sjön Oppäsen, där den satt kvar ända till dess Svenska kyrkan övertog gården. Den kan nog sägas vara signifikant för den gamla tiden på Finnåker, präglad av en annan tids människor och värderingar.